Frihet

Att skriva om frihet kan bli hur omfattande som helst. Frihet är kanske människans mest omfattande begrepp, i jämn konkurrens med kärlek. Frihet känns som ett ord som står i relation till något: ofrihet, frihet från vad? Betraktelsen måste begränsas till min värld och vad som är viktigt för min frihet.

Det mest uppenbara för mig är tvånget att behöva arbeta för mat, kläder och tak över huvudet. Men, också att inte kunna fördela min tid som jag vill; att göra vad jag vill när jag vill.

Frihet är självklart de rättigheter jag har som människa. Många är grundlagsskyddade, såsom religionsfrihet och yttrandefrihet. Men även min inre frihet, att välja vad jag tycker, vem jag älskar, rätten till mitt liv; jag kan ända det om jag vill.

Jag upplever en frihet då jag är autonom och fullgången som individ. Då jag inte blir sårad, förorättad eller förminskad av andra, om jag inte väljer att bli det. Det är också en ultimat inre frihet om jag kan uttrycka mitt rätta jag, utan rädsla att behöva hålla tillbaka vem jag är eller skämmas för mig själv. Frihet är att nå min fulla potential!

[Frihet är det andra inlägget om pilgrimens sju nyckelord. Jag har inga anspråk att vara uttömmande eller klarsynt i mina tankar runt ordet. Min ambition är enkel och framåtsyftande. Målet är att skriva ner några tankar som kommer upp idag, för att senare, om jag har lyckan och förmågan att genomföra en vandring som pilgrim längs leden till Santiago de Compostela, göra om samma tema igen som jämförelse. Kanske ser jag på dessa ord på ett helt annat sätt då? Samtidigt är det viktigt att veta att dessa ord inte är några mål för en pilgrim att uppnå eller utveckla utan snarare verktyg och förhållningssätt som hjälp på resan.]

Se även: Långsamhet

Långsamhet

Pilgrimens sju nyckelord – långsamhet.

Långsamhet – inga problem, tänker jag först! Det faller sig mer och mer naturligt för varje dag! Med allt stigande ålder märker jag hur hjärnan fungerar allt långsammare. Min ork att leverera finns inte längre som förr och mina ambitioner avtar drastiskt. Tävlingslusten avtar även den.

Pilgrimens resa är bland annat en metafor för vår resa genom livet. Frågan vi bör ställa är hur vi kan applicera långsamhet på vårt dagliga liv? Att inte bli uppstressade över orealistiska förväntningar eller gå till storms mot ointagliga bastioner som tiden eller andra fysiska opåverkbara storheter. Kommer här att tänka på sinnesrobönen som ett svar på min frustration över min egen otillräcklighet: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Långsamhet är inte alltid lätt att hantera och jag känner ofta ett stort mått av otålighet. Exempelvis söker jag ofta omedelbar behovstillfredsställelse och mina intressen uppslukar mig helt. Jag har ofta krav på andra att visa omedelbara resultat. Jag menar – hur svårt kan det va att få saker och ting gjorda? Hallåå! Men givetvis också en tilltagande frustration över min egen otillräcklighet och att livet är allt för kort för att jag ska hinna med mina mål och önskningar. Alla dessa saker skapar en inre stress. Framför allt orubbliga storheter som TIDEN som inte räcker till och går alltför snabbt höjer min ångestnivå. Ett tydligt exempel är att jag  vill hinna se mina barn växa upp – inte ställa mig frågan i efterhand: när hände det att hon blev vuxen och kunde jag varit mer delaktig eller närvarande? Så har vi ju det uppenbara – ett yrkesliv där det ställs stora krav på att leverera, att vara kreativ påhittig och effektiv. Framförallt effektiv! Hur lätt är det att sjunga långsamhetens lov då?

Men säger egentligen pilgrimens råd att vi i allt, eller alltid, ska vara långsamma? Kan långsamhet i visst skapa förutsättningar för att vi ska kunna vara snabba i annat? Kanske ska vi vara långsamma i rätt tid, när det krävs av oss eller då vi behöver det, i vila, under eftertanke eller för att inte missa något.

Vad kan det finnas för syften med långsamhet? Vila (långsamhet är en proportion mellan vila och rörelse). Eftertanke (och möjligheten att nå djupare i reflektionen. Antimodernism eller framstegsmotstånd – bra eller dåligt? Ta inga förhastade beslut. Behöver vi allt egentligen?) Uppmärksamhet (Häri ligger också synen att vägen är minst lika viktig som målet. Ibland framträder detaljer långsamt, tänk på testbilder av ansikten som döljer fler ansikten i samma bild. Kvalitet är viktigare än kvantitet – ibland).

Om vi kan besvara följande frågor med ett Ja när vi står inför valet att ta det lite långsammare bör vi välja det: Ökar vi livskvaliteten? Blir vi klokare? Tjänar vi andra bättre? Når vi livets högre syften lättare? Leder det oss närmre Gud?

[Långsamhet är det första inlägget om pilgrimens sju nyckelord. Jag har inga anspråk att vara uttömmande eller klarsynt i mina tankar runt ordet. Min ambition är enkel och framåtsyftande. Målet är att skriva ner några tankar som kommer upp idag, för att senare, om jag har lyckan och förmågan att genomföra en vandring som pilgrim längs leden till Santiago de Compostela, göra om samma tema igen som jämförelse. Kanske ser jag på dessa ord på ett helt annat sätt då? Samtidigt är det viktigt att veta att dessa ord inte är några mål för en pilgrim att uppnå eller utveckla utan snarare verktyg och förhållningssätt som hjälp på resan.]

Avslutningsvis: Owe Wikström skrev en bok i ämnet för några år sedan Den heter Långsamhetens lov och är väl värd att läsas.