Översvämningar
Konsekvenserna kan bli smittspridning och föroreningar. Riskerna är stora i bland annat Uppsala och längs Mälaren.

Stormar
Ett av de värsta scenarierna är en storm i kombination med nederbörd som skapar isbildning på mark, byggnader och elledningar. I stormen ”Gudrun” år 2005 omkom 18 personer.

Solstormar
Solstormar kan leda till stora problem med elnäten. Begreppet är ett samlingsnamn för två typer av ”rymdväder”. USA:s rymdstyrelse Nasa tror att solstormar blir allt vanligare.

Smittsamma sjukdomar
Det finns sjukdomar som smittar mellan djur och människor, så kal­lade zoonoser. Omkring en tredjedel av världens dåvarande befolkning insjuknade i spanska sjukan år 1918–1920. 20–50 miljoner människor dog.

Ras och skred
Tuveskredet år 1977 är en av de värsta naturkatastroferna i Sverige i modern tid. Nio personer omkom, 62 människor skadades, 346 blev hemlösa och 65 hus rasade samman. Risken för ras och skred är störst längs Göta älvdalen.

Jordbävningar
Trots att svenska jordbävningar inte är så kraftiga kan dessa orsaka skador på byggnader och ge upphov till ras.

Skogsbränder
Antalet dagar med hög risk för skogsbränder förväntas öka framför allt i södra Sverige.

Värmebölja
När Europa drabbades av extremvärme år 2003 beräknas mellan 22 000 och 45 000 fler dödsfall än normalt ha inträffat. Högre temperaturer innebär ökad risk för bakterietillväxt och smittospridning.

Angrepp av skadeinsekter
Klimatförändringar bidrar till förändrade risker då nya skade-insekter kan etablera sig.

Resistenta bakterier och resistens mot antiviraler
Med ökande användning av antibiotika har det visat sig att allt fler bakteriestammar blir resistenta.

Störningar i försörjning av läkemedel
Läkemedelsförsörjningen är beroende av båt- och lastbilstransporter. En störning i leveransen kan få allvarliga konsekvenser.

Risker med nukleära och radiologiska ämnen
Ett utsläpp i samband med en kärnkraftsolycka kan innebära ett stort antal akuta dödsfall genom strålskador och dödsfall en lång tid efter olyckan.

Risker med kemiska ämnen
Hur allvarliga konsekvenserna blir vid ett kemiskt utsläpp beror bland annat på ämnets egenskaper, utsläppets storlek, platsen för olyckan, väderlekssituationen, hur långdraget förloppet blir samt hur händelsen hanteras.

Störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen
Vänern, Vättern och Mälaren är stora råvattentäkter som försörjer en stor del av Sveriges befolkning. De har också omfattande sjötrafik med kemikalie- och petroleum-transporter.

Omfattande bränder i byggnader och tunnlar
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är särskilt oroad för om en omfattande brand i tunnelbanan i Stockholm skulle inträffa.

Störningar i elektroniska kommunikationer
Avbrott i elektroniska kommunikationer kan bero på många skäl, exempelvis handhavandefel, avgrävning av ledningar, dataintrång och terroristattacker.

Energiförsörjning
Fungerande elektricitet är ofta en förutsättning för i princip all energiförsörjning. Störningar i elsystemet får omedelbara konsekvenser.

Betalningssystem
När Riksrevisionen granskade betalningssystemets krisberedskap mot tekniska hot och risker var slutsatsen att bristerna i systemet kan leda till allvarligare skador för samhälle, företag och individer än vad som är nödvändigt.

Dammbrott
Sverige har hittills inte drabbats av dammbrott med extrema konsekvenser.

Oljeutsläpp
Ett oljeutsläpp kan orsaka allvarliga skador, exempelvis på växt- och djurliv. De senaste 15 åren har oljetransporterna från Ryssland genom Östersjön ut till Nordsjön tiodubblats.

Transportolyckor
Ett omfattande avbrott i exempelvis en hamn eller vid en flygplats kan få förödande konsekvenser.

Terrorism
Sedan oktober 2010 bedömer Säkerhetspolisen hotbilden för terrorism riktad mot Sverige som förhöjd.

Cyberattacker
Begreppet ”cyberattacker” kan beskrivas som mer omfattande angrepp mot informationssystem och omfattande nätangrepp. I Sverige förekommer det regelbundet mindre nätattacker.

Instabilitet och social oro
Handlar i första hand om organiserad brottslighet och hot mot politiker. MSB lyfter särskilt de upploppen stenkastning mot räddningstjänst och polis i utsatta storstadsområden.