Tid

·

Ge mig tid!

– Mina intressen tar sån tid! Jag vill ha extra tid. Ett par timmar mer varje kväll och ett år bör vara 15 månader samt en livstid ska räcka minst 125 år. Intellektuellt bör man nå sin topp vid 105. Schack går inte att göra eller att lära på mindre än en livstid, om man inte heter Magnus Carlsen förstås. Löpning tar minst fyra kvällar i veckan i anspråk under i genomsnitt 3 timmar inklusive dusch och internetforum. Sedan vill jag gärna läsa mina böcker… det vill jag göra minst tre timmar varje dag. Och ovanpå detta vill jag fågelskåda så mycket det går. Glömde jag nämna att jag dessutom har familj, hus, trädgård, bil och lika många födelsedagsfester och liknande släktkalas som det finns veckor i almanackan. Ja, å så jobbar jag också förstås.

Å så lite om betänketid!

– Att spela schack mot en dator är frustrerande. Datorn behöver inte mer än någon liten sekund för att komma på ett mycket starkt drag. Så fort jag möter det draget så kastar den genast fram ett lika starkt drag igen. Pressen att själv komma på ett drag blir överväldigande och det känns som datorn sitter och suckar, väntande att jag äntligen ska göra mitt drag. Och i min iver att vinna, att göra något, så kastar jag fram ytterligare ett drag och ser genast att jag ställde bort mig. Jag hade ju en sådan fin plan…eller. Otålmodig som jag är inser jag inte att jag med en hårsmån själv står illa till och är sårbar för en attack. Datorn har givetvis inte bara försvarat sig utan har egentligen placerat sig för en gruvlig hämnd. Nu går det snabbt – schack matt! Låt oss hoppas att jag inte fungerar likadant i livets övriga skeenden. 🙂